Ingen åldersgräns för roligheter på Norshöjden

På Norshöjdens demensboende arbetar personalen löpande med att ordna aktiviteter efter årstid och efter individuella önskemål. Det kan handla om allt från att läsa tidningen eller gå en promenad inomhus till midsommarfest.

Midsommar står för dörren och sommarfikat håller på att dukas upp på uteplatsen. Underhållningsduon Marja och Ingemar är på väg in för att spela och sjunga dansband, schlager, country och visor för de äldre.

– Vid högtider har vi större firande, det är väldigt uppskattat och efterlängtat men en stor aktivitet som idag blir även påfrestande och kan sitta i flera dagar, säger Malin Axelsson som är aktivitetscoach på Norshöjdens demensboende som drivs för Falu kommun av företaget Ansvar och omsorg.

Hon skapar veckovisa scheman för gemensam aktivitet i huset men också individuella scheman per avdelning. Aktivitetsombuden och kontaktpersonerna är involverade i aktiviteterna.

– Det kan handla om allt från att lägga patiens med någon till dans eller rörelse, säger verksamhetschef Marita Björkman.

Att ha roligt på sina villkor

Uppdraget är delvis baserat på årstider och högtider men mycket bygger på personligheter, intressen och behov. Malin försöker tillsammans med personalen att ringa in vilka personer som har liknande intressen som till exempel högläsning eller bollsport för att skapa gruppaktiviteter.

– Vi har ju alla möjliga intressen så som hockey, fotboll och trädgård. Beroende på vad de boende tycker om så kan man också mötas i personalens intressen, säger Malin.

Ibland kan en promenad i korridoren med lite småprat och hålla handen vara allt som behövs just då.

– Man får vara flexibel. Det viktigaste är att man får fortsätta att vara sig själv, det ska inte finnas någon åldersgräns för att ha kul, säger Malin.

Skratt och musik

Medarbetarna fångar upp saker på youtube eller Tiktok, det kan vara exempelvis olika bollekar.

– Jag har jobbat här bara sedan september, men det är viktigt att speciellt nu efter pandemin fånga upp de här aktiviteterna. Det ger lika mycket för en själv också att man fångar upp känslan och skrattet man hör in till kontoret, säger Marita.

Både Marita och Malin återkommer till just känslan. Att skapa känslor. Allt från att göra vasaloppet med nummerlappar, start och målgång runt om i korridorerna till terapihund som kommer på besök.

– De boende kanske inte kommer ihåg det som de varit med om efter fem minuter, men om man frågar hur de mår så säger de att de mår bra. Och visar man en bild på vad de just gjort så säger de ja just det och minns, säger Malin.

Glada över sitt jobb

Precis som på många håll inom äldrevården idag så är bemanning en fråga på tapeten.

– Ja, det är utmaningar överallt inom äldrevården idag. Men det är så roligt att gå till jobbet, det är oerhört givande att höra skrattet och se att man uppskattar det lilla. Det väger upp det som är betungande, säger Marita.

Malin är utbildad inom hotell och restaurang och har arbetat många år inom den branschen innan hon sökte sig till Norshöjden. Hon har med sig bred erfarenhet inom service och bemötande.

– Det här jobbet ger mig jättemycket. Det är direkt payback. De äldre är ofta lika filterfria som barn. Det så härligt att få direkt bekräftelse tillbaka, samtidigt som jobbet också är otroligt utmanande vilket gör att ingen dag är den andra lik.

Vårfest, midsommar och vasalopp

Aktiviteterna på Norshöjden följer årstidernas växlingar. Allt från att jobba med måltidssituationer till de mer storslagna som midsommarfest.

– Vi vill gärna lyfta den internationella vårfesten också. Personalgruppen kommer från olika kulturer, det kan vara en del språkförbistringar men det är härligt att se glädjen och stoltheten när man får lyfta sin kultur med kläder, mat. Det engagemanget är jätteviktigt, säger Marita.

Duon Marja och Ingemar står förberedda inför sin musikunderhållning. Marjas vippande klänning prasslar och Ingemar plockar fram gitarren. Det märks att de tycker om det de gör.

– Det är fantastiskt roligt och givande. Det är ju äldre med demens som bor här, de kan vara helt i sin värld, avstängda, men så kommer någon låt som de känner igen och så kan de börja dansa och sjunga. Då får man skärpa sig när man sjunger för man blir nästan tårögd, säger Marja Hjelm.