Dela sidan på sociala medier

Kontaktinformation

Barn på förskola

Tillsammans för varje barn

2016 startade Falu kommun och Landstinget Dalarna “Tillsammans för varje barn” – ett förbättrat samarbete som ska ge barn och unga bästa möjliga uppväxt i Falun.

Den psykiska ohälsan bland barn och unga har ökat. Enligt en rapport från Socialstyrelsen har antalet barn och unga mellan 10 och 17 år som inte mår bra fördubblats på tio år.

Vi vill bidra till att motverka detta. Genom “Tillsammans för varje barn” ser vi till att barnets bästa alltid kommer i första rummet. Med ett nytt arbetssätt och organiserat samarbete mellan skola, landsting och socialtjänst ska vi kunna ge barn och familjer ett bra stöd i ett tidigt skede.

Hur vi ska samarbeta utvecklas just nu och baseras på en modell som använts framgångsrikt i Skottland - Getting it right for every child (GIRFEC).

Vi har startat en pilot på en skola som även inkluderar två förskolor och familjecentraler. Under piloten ska vi lära oss vad som fungerar och inte. Genom att prova oss fram får vi en stadig grund att stå på och kan bygga en hållbar organisation för framtiden. Piloten pågår fram till 2020. Samtidigt påbörjas en omställning ute i verksamheterna och lärdomarna från piloten kan användas direkt. 

Rapport: Utvecklingen av psykisk ohälsa bland barn och unga vuxna -2016länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Modell: Getting it right for every child (GIRFEC)länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Effektmål

  • Fler barn och familjer i Falun får rätt hjälp i rätt tid.
  • Att kunna ge tidigare stöd i barnets naturliga miljö och med samlad kunskap om barnets hela levnadssituation.
  • Att bli bättre på att erbjuda stöd till familjer medan problemen fortfarande är små.
  • Det ska bli enklare att veta vart familjer kan vända sig om de är i behov av stöd eller hjälp.
  • Skolan, landstinget och socialstyrelsen ska bli bättre på att samordna sitt arbete med familjer i behov av stöd.

Huvudmålet är att förbättra barns och ungas psykiska hälsa.

 

  • Vad är Tillsammans för varje barn?

    Det är ett samarbete mellan Falu kommun och Landstinget Dalarna där vi tillsammans vill utveckla bättre sätt att stötta barns och ungas utveckling. Det handlar om att bygga på barns och familjers resurser och att erbjuda tidigt och lättillgängligt stöd till de familjer som hamnat i utmanande livssituationer.Under hösten 2018 börjar vi med en testverksamhet – en så kallad pilot – på ett begränsat område: två förskolor och en skola. Under piloten ska vi lära oss vad som fungerar och inte fungerar för att sedan överföra det till det långsiktiga arbetet. Parallellt med piloten kommer det övriga utvecklingsarbetet att fortsätta.
  • Visionen för Tillsammans för varje barn

    “Falu kommun och landstinget Dalarna har tillsammans skapat en unik organisation som framgångsrikt ger barn och unga bästa möjliga uppväxt genom snabba, tidiga och välkoordinerade insatser när de behövs och där de behövs.”
  • Övergripande syften och långsiktiga mål

    Tillsammans för varje barn handlar om att utveckla, förbättra och omarbeta de verksamheter som hjälper barn och unga i Falun, och stärka deras samarbete. Vi vill få till en förändring genom en gemensam helhetssyn och ett gemensamt ansvarstagande – alltid med barnets bästa framför ögonen. Vi hoppas på så sätt kunna erbjuda hjälp tidigare, mer samordnat och med högre kvalitet, så att barns och ungas hälsa förbättras.Tillsammans för varje barn har ett hållbarhetsperspektiv avseende både sociala och samhällsekonomiska värden.
  • Varför gör vi det här?

    För att förbättra barns och ungas psykiska hälsa. De flesta barn som växer upp i Sverige mår bra och får den hjälp de behöver. Men det finns också barn och unga som inte mår bra och som inte får den hjälp de behöver. Barn och unga ska få rätt hjälp i rätt tid och genom tidiga, gemensamma, insatser kan vi hjälpa fler.Vi vill:
    • att fler barn och familjer i Falun får rätt hjälp i rätt tid.
    • kunna ge tidigare hjälp i barnets naturliga miljö och med samlad kunskap om barnets hela levnadssituation.
    • bli bättre på att erbjuda stöd till familjer, medan problemen fortfarande är små.
    • att det blir enklare att veta vart familjer kan vända sig om de är i behov av stöd eller hjälp.
    • att skolan, landstinget och socialstyrelsen blir bättre på att samordna sitt arbete med familjer som behöver stöd.
    • stärka familjerna istället för att ta över och ersätta dem. Genom att skapa trygga grunder för familjerna hjälper vi inte bara för stunden, utan bygger upp självförtroende och egen styrka så att familjerna är bättre rustade för framtiden.

  • Varför vill vi förändra arbetssättet för de här frågorna?

    • Alltför stort fokus läggs idag på ramarna för respektive ansvarsområde, istället för att samarbeta för barnets bästa.
    • Ett helhetsperspektiv på barnet eller ungdomen saknas. Tillsammans vet vi mer och kan skapa en tydligare bild av barnets hela livssituation.
    • Vi vill överbrygga de kultur- och värderingsskillnader som finns mellan olika yrkesgrupper. Vi vill istället dra nytta av våra olika perspektiv.
    • Tillsammans har vi all den kunskap som behövs för att kunna hjälpa och stötta. Idag kan det ibland kan det saknas tillräcklig information i individuella ärenden.
    • Vi vill kunna se tydliga resultat av arbetet vi gör tillsammans. Idag saknas det information om målgruppen som helhet och om hur effektiva våra insatser är.

  • Varför gör vi en pilot?

    För att testa nya gemensamma arbetssätt. Alla medverkande lär sig mycket genom att prova de alternativa arbetssätten i ett mindre område och de nya arbetssätten och lärdomarna kommer sedan att användas i större skala.Vi kommer att utvärdera hur det har fungerat i piloten, och beskriva utmaningar och framgångar. Tanken är att det vi lärt oss under piloten ska användas i det fortsatta arbetet. Målet är att modellen ska vara framgångsrik och användas i hela Falu kommun.
  • Vad ska vi göra under piloten?

    Vi ska testa och utvärdera följande viktiga delar av arbetssättet:Familjeteam Familjeteamet är en grupp professionella från olika områden, t.ex. socialsekreterare, kurator, specialpedagog och BVC-sköterska, som tillsammans jobbar för barnets bästa och erbjuder hjälp. Familjeteamet leds av en samordnare, som utser den eller de personer i teamet som är bäst lämpade att arbeta med olika familjer. Det kan vara olika personer som sätts in beroende på familjens situation och problem.Tidiga insatser Familjeteamet arbetar med tidiga insatser – att så tidigt som möjligt göra något för att hjälpa barnet och familjen, innan problemen vuxit sig stora. En tidig insats blir lättare att göra när flera olika personer med kunskaper och erfarenheter från olika områden jobbar tillsammans. Det täta samarbetet gör att vi ser hur psykologiska, medicinska och sociala faktorer tillsammans med skolsituationen kan påverka varandra och bilda en helhet.En tidig insats kan vara att t.ex. en BVC-sköterska upptäcker ett beteende eller en omständighet i en familj som kan påverka hur ett barn mår psykiskt. Genom att lyfta frågan så tidigt som möjligt kan man förebygga och möta problemen innan de växer sig stora.Trygghetsperson En trygghetsperson är en första kontaktperson i frågor där det finns oro för barnet eller ungdomen, och ska se till att barn, unga och deras familjer har tillgång till hjälp och stöd.En trygghetsperson erbjuds alla barn upp till 18 år – och längre om de fortfarande går i gymnasieskolan. För mindre barn är det ofta BVC-sköterskan som är trygghetsperson, medan det för skolbarn oftast är rektorn.Barnets plan Alla barn ska ha en plan där dokumentationen börjar redan under graviditeten. Planen följer barnet vidare till BVC, förskolan och skolan. Barnets plan är ett gemensamt dokument som delas av samtliga; vårdnadshavare, barn och involverade aktörer. Vårdnadshavare godkänner samverkan i samband med att Barnets plan påbörjas, och kan även tacka nej till erbjudandet.Lättillgängliga föräldrautbildningar/föräldrastöd Genom att satsa på utbildningar för föräldrar kan vi möta problem innan de vuxit sig stora. Utbildningarna blir ett stöd för familjerna, bygger upp deras självförtroende och ger dem verktygen att själva kunna göra något åt framtida situationer.Gemensamma utbildningsinsatser för medarbetare Alla som medverkar i piloten utbildas tillsammans, så att alla har samma information, förhållningssätt och mål. Utbildningarna svetsar också samman de olika grupperna och gör att de jobbar bättre tillsammans.Underlag för att fortsätta utveckla en gemensam bas Under piloten tas arbetssätt och samarbetsmetoder fram och utvecklas av de medverkande. Den gemensamma basen står till grund för det framtida arbetet och den fortsatta utvecklingen av arbetssättet.

  • Vad ingår i pilotområdet?

    Hälsinggårdsskolan, Förskolorna Tallkotten och Lunden, Familjecentralerna Elsborg och Britsarvet.
  • Så här långt har vi kommit

    Det vi gjort fram till nu har främst handlat om förberedelser i alla delaktiga organisationer. I piloten befinner vi oss i startfasen – vi håller på att starta de olika team som ska medverka i piloten. Det pågår även ett nationellt arbete med att se över regelverk och lagstiftningar för att skapa bästa möjliga förutsättningar för barn, unga och familjer.
  • Hur länge ska utvecklingsarbetet pågå?

    Det är ett långsiktigt arbete och kommer att pågå en lång tid framöver – det är en process utan slutdatum. I Skottland, som är en förebild, tog det ca 10 år innan införandet av arbetssättet var klart.
  • Konkreta resultat som vi ser redan nu

    Konsultationsteamet – ett samverkansforum mellan Barn- och utbildningsnämnden, Socialtjänsten och Landstinget i Falun – som är en del av utvecklingsarbetet har bidragit med kunskaper och lärdomar som kan tillämpas i piloten.Konsultationsteamet är uppskattat av de medverkande eftersom det samlar alla aktörer vid ett och samma tillfälle. Då är det lättare titta på barnens behov och ha ett helhetsperspektiv när man diskuterar lämpliga lösningar på olika svårigheter.
  • Vad vi önskar och tror att Tillsammans för varje barn ska leda till på lång sikt.

    • Gladare och friskare barn och unga
    • Gladare och friskare vuxna vars barn mår bättre
    • Tryggare familjer som vet att de får hjälp när de behöver det
    • Tryggare samhälle med fler glada och friska familjer
    • Fler som klarar skolan bättre
    • Ett samhälle som mår bättre och har mindre klyftor
    Att barn, unga och familjer känner trygghet, för att:
    • de har tillgång till tidig hjälp och vet vart de ska vända sig för att få hjälp.
    • de vet att det finns en stor grupp människor med olika kompetenser som alla gemensamt jobbar för att hjälpa till.
    • de som behöver hjälp alltid har någon att vända sig till och inte kan hamna i tomrum mellan aktörer.
    • de vet att om någonting händer så kommer de att få hjälp, även om de inte behöver hjälp just nu.

    Att de som jobbar i Tillsammans för varje barn känner stolthet och trygghet, för att:
    • de är del av ett samarbete, där alla jobbar tillsammans för varje barn
    • de kan ge bättre hjälp, till fler barn, unga och familjer
    • deras arbete är mer välfungerande och effektivt, med tätare samarbeten som utgår från barnets hela livssituation
    • de gör en insats för barn och ungas framtid i Falun genom att hjälpa här och nu.

  • Vad händer nu?

    Förutom att arbetet med piloten och utvecklingsarbetet pågår enligt plan så ska vi bland annat göra ett studiebesök i skotska Inverness, där arbetssättet redan används. Den skotska modellen GIRFEC (Getting It Right For Every Child) är en stor inspirationskälla för Tillsammans för varje barn.Vi ska delta i Nationell Konferens med bland andra Skolverket, SKL och Socialstyrelsen och berätta om vårt arbete. Dessutom ska vi presentera Tillsammans för varje barn under Almedalsveckan i sommar.
  • Innebär det nya arbetssättet att verksamheterna inte längre ska göra orosanmälningar till socialtjänsten?

    Nej. Anmälningsskyldigheten finns fortfarande och är viktig för att se till att barn som misstänks fara illa eller riskerar att fara illa får hjälp. Arbetet med Tillsammans för varje barn ändrar inte det. Däremot kommer det leda till att fler barn får hjälp tidigare och att färre barn behöver stöd från socialtjänsten.
Sidan uppdaterad 2018-06-07