Tips och råd i ekonomiskt svåra tider

Har du koll på när de stora utgifterna kommer under året? Hur mycket pengar lägger du på småutgifter? Och har du råd att spara?
Här får du råd på hur du kan tänka i ekonomiskt svåra tider.

I dessa tider är det många som har fått ekonomiska problem, och här ger Falu kommuns konsumentjuridiska rådgivare Therese Andrén, och budget- och skuldrådgivaren Linnea Sandström, tips och råd på hur man kan tänka och vad man kan få hjälp med.

– När vi föreläser i skolor och på andra ställen brukar vi alltid ha med budgetens betydelse. Även om endast ordet budget för många kan upplevas som jättejobbigt är det viktigt med en budget om du vill få en överblick över din ekonomi, säger Therese Andrén.

– Oftast har det hänt något, så som en sjukdom eller annan livshändelse, som gör att du får problem med ekonomin. Det är viktigt att känna till att det kan hända vem som helst, säger Linnea Sandström, och fortsätter:

– Är det så att du behöver hjälp med din ekonomi kan du kontakta mig som budget-och skuldrådgivare i kommunen.

Här hittar du kontaktuppgifter till budget- och skuldrådgivarna. Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Var tar pengarna vägen?

Har du tänkt på hur mycket småutgifterna egentligen kostar under ett år? Exempel:

En person som röker ett paket cigaretter per dag gör slut på 25 500 kronor på ett år. Det blir 255 000 kronor under tio år. Alla får göra sina prioriteringar, men ibland kan det vara bra att fundera på om det är något annat jag vill spara till eller göra för pengarna.

De rörliga utgifterna är lättare att hantera än de fasta. Matkostnaden är till exempel en stor utgift som det ibland går att ändra på.

Ett råd är att alltid skriva inköpslista, veckohandla, handla i rätt butik, se till att inte vara hungrig när du handlar och hitta nyttiga och billiga recept exempelvis på Portionen under tian. Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

– Köp frysta grönsaker och gör matlådor. Men framför allt se till att äta upp det du redan har så det inte blir något matsvinn, säger Therese Andrén.

Det kan vara svårt att ändra på sina fasta utgifter. Men man kan försöka se över sina utgifter när det gäller el, försäkringar och olika typer av abonnemang.

– Kan jag ta bort någonting eller kanske byta bolag? Jämför gärna priser på elpriskollen.se och konsumenternas.se.

Gör en budget

Ett sätt att få bra koll på dina pengar är att göra en budget. Det blir som en kartläggning av ekonomin. Finns det något som jag spenderar för mycket på, finns det något jag kan dra ner på? Är det något annat jag vill göra, spara till och vad ska jag göra då? Vilka förändringar behöver jag göra? Titta på kontoutdraget och gör en budget.

– Och försök att inte skuldbelägga dig om du har prioriterat fel. Var snäll mot dig själv och tänk framåt istället, säger Therese Andrén.

Tänk på att budgeten ska vara hållbar över tid, se den som en vägledning. Funderar du på att köpa en sak så kanske du kan sova på saken och tänka på ditt sparmål. Behöver jag det här? Bli inte för överambitiös utan försök att göra en realistisk budget som kan hålla över tid.

– Det tar tid att skapa nya vanor. Är det svårt att hålla budgeten så försök att bryta ner den till delmål. Följ gärna upp budgeten i en till tre månader och se hur det funkar.

Här kan du göra din budget. Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Ta fram en årskalender

Ett tips är också att planera redan nu för årets stora utgifter. Ta fram en årskalender och boka in årets större händelser.

– Service på bilen i maj, hur mycket kommer det kosta? Hur mycket kommer semestern i sommar att kosta? Och hur mycket kommer julklapparna i december kosta? Tänk på att lägga till årligen återkommande utgifter såsom tandläkarbesök eller mediciner, säger Therese Andrén, och fortsätter:

– Gör ett överslag, och slå ihop summorna och dela med tio (mars-december). Då får du sedan ut ett sparbelopp per månad.

Är det så att du ser att pengarna inte kommer att räcka om ett halvår så kanske du behöver göra förändringar nu i stället för att vänta sex månader. Går det att byta bilen mot kollektivtrafik exempelvis?

Behöver du hjälp med din ekonomi kan du kontakta budget-och skuldrådgivarna i Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. kommunen eller läsa mer här. Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Buffertsparande grund till bra ekonomi

Att bygga upp en buffert - reserv - är det första sparandet vi bör prioritera. Hur stor den ska vara är individuellt. Man brukar rekommendera en till två månadsinkomster som buffert.

Om du bor i villa ska den så klart vara större än om du bor i hyresrätt. Den här typen av kortsiktigt sparande bör ske på ett vanligt sparkonto. Tanken är att de här pengarna ska vara lättillgängliga om något oförutsett, eller planerat, händer inom de närmaste åren. Ett buffertkonto skall skapa trygghet. En ekonomisk grund att stå på.

– Att skapa en bra ekonomi bygger mycket på att tänka ett steg längre, att vara mer långsiktigt i sitt planerande än vad vi oftast är, säger Therese Andrén och Linnea Sandström, och fortsätter:

– En undersökning som gjordes för några år sedan, visade att stora delar av Sveriges befolkning saknar ett buffertsparande. Ett buffertsparande är grunden till en bra ekonomi. Att ha pengar i reserv om något oförutsett händer är viktigt. Det skapar trygghet i tillvaron och gör att du slipper ta dyra krediter när bilen behöver repareras eller när tandläkarräkningen kommer som en chock.

– Ekonomin och pengar spelar en stor roll i våra liv och vårt mående, säger Therese Andrén och Linnea Sandström.

Tips: Köpstopp

Rivstarta ditt sparande till buffertkontot genom att införa köpstopp i en eller två månader. Se över din garderob och dina förråd. Sälj saker som du inte använder längre. Pengarna sätter du in på ditt nya sparkonto.

Eller öppna ett nytt sparkonto. Lägg upp en stående månatlig överföring från ditt privatkonto på lämpligt belopp. Överföringen ska ske samma datum som din inkomst kommer in på kontot.

– Jag tror att nästan alla människor kan spara. Till att börja med kan man försöka med 50 kronor per månad om inte ekonomin tillåter mer. Det viktiga är att man skapar en ny vana, att spara. Det är bra för självkänslan också. Att kunna säga till sig själv: Jag sparar pengar, säger Therese Andrén.