Lyckat försök med ny smart teknik

I ett samarbete med Falu Energi & Vatten, Kopparstaden och Lufab har Falu kommun testat smart teknik för att minska kostnader och koldioxidutsläpp.

Under dygnets alla timmar från oktober till mars är en person inom Falu kommun i tjänst med ansvaret att hålla koll på vinterväglaget i tätorten. Hen ska avgöra vilka insatser som krävs för att vi ska kunna färdas säkert och tryggt på gator och gång- och cykelvägar.

Kommunens beredskapsgrupp för vinterväghållning består av fem personer som turas om att bevaka vädersituationen och prognoser.

- Det gäller att ta rätt beslut. Varje gång vi trycker på knappen och skickar ut en saltbil kostar cirka 30 000 kronor, berättar Markus Frimert, driftingenjör och med i beredskpsgruppen.

Stora lokala skillnader

Till sin hjälp har de sedan tidigare väderprognoser från SMHI och egna väderstationer, men ofta måste de själva åka ut för att kontrollera hur halt det är på vägbanorna. Inom tätorten Falun kan det nämligen vara stor skillnad beroende på om du befinner dig nere i centrum eller uppe på höjderna vid exempelvis Tallen. Även hur vägbanan är uppbyggd spelar roll för fryspunkten.

- Det är många faktorer som spelar in för att vi ska kalla ut snöröjare eller saltbilar. En rätt komplicerad ekvation och de gånger väderprognoserna inte stämmer blir det extra knepigt, säger Markus Frimert.

Ett smartare Falun

För att bättre kunna bedöma när det är dags att skicka ut fordonen gjorde trafik- och markavdelningen under förra vintersäsongen en test av så kallade vägtemperatursensorer och snödjupssensorer. Initiativet till pilotprojektet togs inom Ett smartare Falun som är ett samarbete mellan Falu kommun, Falu Energi & Vatten, Lugnet i Falun AB (Lufab) samt Kopparstaden för att främja hållbara och klimatsmarta lösningar.

Sensorerna är en så kallad IOT-teknik, det vill säga enheter som är uppkopplade på internet och som delar data med andra enheter.

Vägtemperatursensorerna som är monterade i vägbanan mäter ytans temperatur, fukt- och saltmängd. På så sätt kan man se om vägbanan är våt eller torr och vid vilken temperatur den kommer att nå fryspunkten. En modell beräknar också en platsspecifik prognos för kommande nederbörd.

Sensorerna skickar trådlöst över uppgifterna till avdelningens app för vinterväghållning. Appen är sedan några år det centrala systemet som alla inom kommunens vinterväghållning är kopplade till.

Nya användningsområden testas

Testet föll väl ut och nu finns vägtemperatursensorer utplacerade i det centrala bussvägnätet och fler snödjupssensorer är på gång.

- Det är ett suveränt tekniskt stöd för oss. Största fördelen är att vi kan planera åtgärderna och gå ut vid rätt tidpunkt, vilket leder till att trafiksäkerheten i Falun blir bättre. En annan fördel är att vi tjänar tid eftersom vi slipper de fysiska inspektionerna. Jag ser också att vi använder mindre salt och färre transporter, vilket ju är miljömässigt bra, säger Fredrik Thurin, vägvakt med lång erfarenhet av beredskap i gatudrift inom Falu kommun.

Även andra verksamheter inom Falu kommun har haft användning av sensorerna för att minska antalet kostsamma fysiska inspektioner och för att kunna fatta beslut på säkrare grunder.

Nya användningsområden testas också och till sommarsäsongen kommer parkavdelningen att placera ut sensorer som känner av fukten i jorden för att optimera bevattningen av planteringar och blomkärl.