Dela sidan på sociala medier

Kontaktinformation

Rysstunneln

Rysstunneln är namnet på en stensatt tunnel som utgör utloppet från Igeltjärn.

Igeltjärn är den högst belägna dammsjön i vattensystemet. Den togs i bruk på 1670-talet, då dess naturliga utlopp mot Stångtjärn dämdes för och ett nytt dike grävdes mot Puttbo. I början på 1700-talet grävdes diket än djupare men rasade ihop vid tjällossningen 1709. Därför beslöt man att bygga en välvd tunnel av sten på den mest riskabla delen. I folkmun kallas denna tunnel för ”Rysstunneln”.

Arbetet inleddes samma år och arbetslaget hann bygga färdigt cirka 53 famnar (= 95 meter) innan vintern kom. Sommaren 1710 fortsatte arbetet och i september var tunneln färdig i hela sin sträckning. Den var då 94 famnar lång eller knappt 170 meter. För konstruktionen av tunneln svarade gruvans konstmästare* Christopher Polhem.

Löst anställda och stora löneskillnader

Av löneprotokollen, undertecknade av bergmästare (gruvans chef) Harald Lybecker, framgår att arbetslaget bestod av murmästare Mattz Rahm samt fyra gruvdrängar och 36 kvinnor. Löneskillnaden var påfallande stor. Rahm ersattes med 16 öre per dag, gruvdrängen Johan Hansson med 13 1/3 öre per dag medan Anna Carlsdotter Ambrus, Brita Olsdotter Sijken, Elisabeth Ersdotter Skyttens och de övriga kvinnorna avlönades med 6 2/3 öre per dag.

Alla var löst anställda och hade arbetat olika många dagar under perioden. Susanna Joensdotter var den enda som arbetat alla dagar. Ytterligare nio kvinnor hade arbetat nästan alla dagar, 16 kvinnor mer än tre fjärdedelar av alla dagar och de övriga mer än hälften av alla dagar.

Namnet

Namnet ”Rysstunneln” på den kulverterade delen av diket har troligen uppkommit som en följd av att Sverige och Ryssland låg i krig under tiden som diket byggdes. Ryska krigsfångar kan ha funnits vid Falu Gruva, men i handlingarna kring dikesgrävningen vid Igeltjärn finns inga belägg för att ryssar ska ha deltagit i arbetet. 

*Konstmästare var en tjänsteman inom bergshanteringen med uppgift att anlägga och övervaka mekaniska anordningar (konster), bestående av vattenhjul, stånggångar, pumpverk och spel för uppfordring av främst vatten och malm ur gruvor.

Sidan uppdaterad 2019-07-30