Startsida

Dela sidan på sociala medier

Kontaktinformation

Tekniker

Vår målsättning är att experimentera med nya material och hitta nya sätt att skapa konstgrafik. Non-toxic-grafik, som innebär att vi jobbar med metoder som har så lite miljöpåverkan som möjligt, är en stor del av detta.

Digitaltryck

Digitaltrycket har under de senaste åren allt mer börjat komplettera de äldre tryckteknikerna.

Till skillnad från konventionella tryckmetoder överförs informationen i en helt digital process från datamediet direkt till det material som trycket skall ske på. Fördelarna med tekniken är att inga tryckplåtar behöver användas och ändringar kan göras sent i produktionen.

I den kommersiella tryckproduktionen kan man utnyttja det digitala tryckflödets fördelar såsom att delar av sidor, hela sidor och avsnitt ur brev, broschyrer och böcker kan plockas ihop och varieras efter behov och produktionen kan anpassas till olika mottagare/kunder till låg kostnad. Upplagan är torr och klar för direkt distribution eller för efter-bearbetning i samma stund som den kommer ur maskinen. Beroende av typ av printer kan trycket ske på papper i ark eller på papper i rulle. Tryckkostnaden per ark är oftast högre vid digitaltryck än vid traditionellt tryck, men startkostnaden är i stället avsevärt lägre. Efterfrågat tryck görs då vid behov vilket medför att stora upplagor ej är nödvändiga. Tryck i färg görs med god färgåtergivning.

Djuptryck

Djuptryck, eller Intaglio, är en grupp av tekniker som består av kopparstick, torrnålsgravyr, etsning, mezzotint, akvatint, m fl.

I samtliga djuptrycks-tekniker använder man sig av en metallplåt, vanligtvis av koppar, där tryckfärgen stannar i de fåror och fördjupningar som skurits eller frätts fram av syra i plåten. Ett tryck erhålls genom att den med ett fuktat papper täckta plåten rullas genom en tryckpress; papperet tvingas ned i de graverade spåren och tar på så sätt upp färg.

Kopparstick

Kopparstick är den äldsta konstnärliga djuptrycksmetoden. Ett kopparstick tillverkas genom att motivet ristas i en kopparplåt med hjälp av en gravstickel. Den graverade linjen blir tillmotsats från torrnåls-linjen och den etsade linjen mjuk och flödig. Stickeln gräver sig fram genom kopparen och avlägsnar den i form av långa spån. Resultatet blir en jämn kanal i plåtens yta. När motivet är färdigtecknat valsas tryckfärg över plåten, som genast avtorkas. Endast i de gjorda inristningarna kvarstår tryckfärg. Ett papper pressas mot plåten, varvid tryckfärgen i fårorna överförs till papperet, och bilden framträder som en spegelbild av teckningens inristade linjer.

Torrnålsgravyr

Torrnålsgravyr är en djuptrycks-teknik där kopparplattan ristas med en vass nål, ofta använd i kombination med andra grafiska metoder och etsning. De färgbärande partierna består i torrnålsgravyrens fall av de vallar (grader) som nålen lämnar i plåten under arbetet. Mängden färg som hålls kvar beror på det tryck som man utövar med nålen och på hur man vid tryckningen väljer att torka ur plåten. I övrigt sker tryckning på samma sätt som tryckning av t ex kopparstick.

Mezzotint

Mezzotint (italienska: mezzo tinto - ”mellanfärg, halvton”) är också en konstgrafisk djuptrycksmetod. Den utgör en särskild art inom kopparsticket. Detta var den första tekniken som möjliggjorde grafiska tryck med halvtoner utan att konstnären behövde ritsa prick- eller streckmönster, så kallad skraffering. Mezzotinten liknar torrnålen genom att färgen hålls i plåten av grader, dock i det här fallet är dessa mindre och jämnt fördelade över plåten redan från början. En plåt bearbetas systematiskt i flera riktningar med en s k rocker till en så jämnt bearbetad yta som möjligt. En korrekt preparerad mezzotint-plåt skall kunna trycka helt svart över hela bildytan och arbetet med bilden går sedan ”baklänges” genom att man polerar fram de ljusa tonerna med skavstål. Tryckning sker på samma sätt som tryckning av t ex kopparstick.

Etsning

Etsning är ett samlande begrepp för flera tekniker som är en utveckling av kopparsticket. I etsning används kemiskt frätande metoder i plåten i stället för den mekaniska bearbetningen som i t ex kopparsticket. Det kemiska förfarandet utnyttjar metoder i vilka frätande eller fotokemiska substanser skapar eller själva är färgbärande strukturer i arbetsprocessen. Traditionellt har flera sorters syror använts för att etsa i plåt - salpetersyra, ”Holländska badet” och järnklorid. Ordet etsning används ofta också om ett konstverk som har framställts genom metoden etsning. Tryckning sker på samma sätt som tryckning av t ex kopparstick.

Akvatint

Akvatint eller akvatint-lavyr är en grafisk teknik som bygger på principen djuptryck. I likhet med etsningstekniken utnyttjar akvatint syra. Akvatint-tekniken är en utmärkt metod vid etsning av stora färgbärande partier. Metoden består i att kopparplåten pudras med ett lager av harts- eller asfaltpulver. Plåten hettas därefter upp så att kornen smälter fast och får sedan kallna. Etsningen sker genom att motivet målas på med en pensel doppad i syra vilket ger mjuka valörer. Tryckning sker på samma sätt som tryckning av t ex kopparstick.

Fotogravyr & fotopolymer

Fotogravyr & fotopolymer är djuptrycks-metoder som utnyttjar foto-känsliga egenskaper hos vissa material. Fotogravyren utnyttjar gelatinets förmåga att fotosensiteras med hjälp av klor/bromsalter. Ett foto-positiv kontaktkopieras sedan mot den gelatin-behandlade plåten som därefter framkallas i vatten. Det av UV-ljuset härdade gelatinet bildar en relief på ytan över akvatinten - de ljusare partierna i bilden täcks av en tjockare hinna än de mörkare. Etsningen sker sedan i flera etapper där järnklorid-bad i olika koncentrationer används. Grunden avlägsnas sedan och plåten trycks som en vanlig akvatintetsning. På senare tid har den traditionella fotogravyren allt oftare ersatts med användning av moderna plastmaterial som har fotokänsliga egenskaper - fotopolymerplåt och ristonfilm. Fotopolymerplåten består av en tunn plåt bestruken med ett skikt av fotokänslig polymerplast. Plåten kontaktkopieras tillsammans med ett raster och ett fotopositiv i UV-belysning och framkallas sedan i vatten. Plåten härdas igen med UV-ljus och trycks som en vanlig djuptrycksplåt. Ristonfilmen pressas fast på en kopparplåt och exponeras i UV-ljus. De Oexponerade delarna av filmen sköljs sedan helt eller delvis bort. Ristonfilmen kan själv utnyttjas som färgbärande medium med användning av raster vid exponeringen eller så kan filmen fungera som syraresistent grund för vidare etsning. I vår koppartrycksavdelning finns möjlighet att arbeta med samtliga djuptryckstekniker: torrnål, mezzotint, fototekniker och olika etsningsmetoder. Här finns två av verkstadens tre koppartryckspressar i tryckbäddsformat 1400x720 mm och 1500x800 mm samt tre infärgningsstationer. Till avdelningen hör också två mindre rum. Det ena används till etsning och rengöring av plåtar och i det andra finns ett akvatintskåp.

Högtryck/Relieftryck

Högtryck är en av de äldsta teknikerna inom grafiken. Högtryck är en grafisk tryckmetod där tekniker som träsnitt, trägravyr (xylografi) och linoleumsnitt ingår. I högtrycket är det tryckplattans upphöjda partier som färgas in och ger avtryck på papperet. Gemensamt för alla dessa metoder är att tryckningen kan göras för hand eller i en boktryckspress. Tryck i flera färger görs med en tryckplatta per färg. Högtryckskniken är ständigt aktuell och väldigt populär bland många konstnärer. På FKV kan vi trycka i stora format, 1300x2400 mm. Vi har även tillgång till en limpress på en snickeriverkstad.

Träsnitt

Tryckplattan, eller stocken, är för träsnitt oftast en planhyvlad träplatta. Med knivar och håljärn skär konstnären bort de linjer och ytor som skall vara ofärgade i trycket.

Trägravyr

För trägravyr används ändträ i extra hårda träslag, t ex päronträ eller buxbom. Här graveras motivet med en gravyrstickel.

Linoleumsnitt

Linoleumsnitt liknar i stora delar träsnittet men är mera lättbearbetat p g a materialets mjukhet och avsaknad av fiberriktning. Verktyg av klenare art kan användas och tryckningen underlättas av den jämna struktur som ytan på linoleumet erbjuder.

Plantryck

Plantryck har fått sitt namn från ett tryckförfarande där tryckmediet är helt plant. Plantrycket har sin grund i de litografiska principerna. Litografin utnyttjar det faktum att fett och vatten avvisar varandra - inga nivåskillnader behövs i tryckmediet. Till plantryck räknas metoder som stenlitografi och offset/plåtlitografi.

Stenen eller plåten som används korneras och avfettas innan man börjar arbetet. Bilden kan ritas direkt på underlaget, överföras med transferpapper eller exponeras fotomekaniskt. Plåtoffsetlitografin är idag den mest använda grafiska tekniken och dominerar all trycksaksproduktion för kommersiellt bruk. I offset trycks den litografiska plåten av först på en gummivals som i sin tur överför bilden till papperet. Detta resulterar i en från tryckmediet rättvänd bild i motsats till de flesta andra grafiska tekniker.

Stenlitografi

Stenlitografi utnyttjar kalkstenens speciella egenskaper. Stenen slipas till önskad kornering och bilden ritas eller laveras med litotusch. När tuschet torkat mättas de feta partierna med hartspulver och stenen etsas. Till detta används en blandning av salpetersyra och gummi arabicum löst i vatten. Efter ett par timmar gummeras stenen igen den här gången med en lösning av endast gummi arabicum. Resterna av litokrita och tusch tvättas sedan bort med terpentin och de tecknade partierna mättas med asfalt. Innan tryckning avtvättas gummit med vatten och stenen läggs på tryckbädden. Stenen bör nu vara fuktig och klar för invalsning med pennfärg. Bilden valsas försiktigt in från flera håll. Hela tiden skall stenen hållas fuktig - annars tar de torra partierna upp färg. När man via upprepade provtryck uppnått tillfredsställande resultat är man färdig att trycka sin upplaga.

Offset/plåtlitografi

Offset- eller plåtlitografi använder sig av fotosensiterade plåtar som exponeras med UV-ljus. Dessa framkallas och trycks i konstgrafiska sammanhang för hand i små offsetpressar. Principen är densamma som hos stenlitografin förutom att bilden passerar en i pressen fastmonterad gummiduk för att sedan föras över på papperet. I vårt litografirum finns det tillgång till två litopressar för sten, tryckbäddsformat 1000 x 800 mm och 1200 x 1000 mm. Båda pressarna är eldrivna. Verkstaden har ett femtiotal litostenar i olika format. En vagn med eldriven "hiss" finns för att underlätta för flyttning av stenarna. En separat slipavdelning ligger i rummet intill.

Screentryck/Silkscreeen

Screentryck eller serigrafi är en urgammal metod att med hjälp av schabloner överföra ett tryck till ett stort antal olika material (utöver papper), såsom t ex textil, metall eller plast.

En schablon av motivet överförs med hjälp av att en s k filler appliceras, antingen med tusch/färg eller fotomekaniskt, till en screenram. Motivet träder fram i de omaskade partierna. Fillern kan bestå av papper, plast eller fernissa. En screenram består i regel av en träram varpå en tunn genomsläppande duk av antingen silke eller polyesterväv har spänts.

Tryckfärgen förs sedan med hjälp av en rakel genom duken i de partier som inte är maskerade. Screentrycket har blivit alltmer populärt då metoden är relativt enkel och direkt och har stor potential. Tekniken är också vanlig vid konstgrafisk reproduktion. Vi har på FKV ett screenbord i formatet 2000x700 mm med ramar i olika format.

Sidan uppdaterad 2016-09-14