Falu gruva

Falu gruva, staden och bergsmanslandskapet utnämndes år 2001 till världsarv. Gruvbrytning har med stor säkerhet förekommit i Falun sedan 700-talet, även om det äldsta skriftliga belägget är ett bytesbrev från 1288. Gruvans största produktion av koppar inträffade år 1650 med 34.500 ton råkoppar. Gruvan var Sveriges största inkomstkälla under 1600- och 1700-talen och svarade då för ca 70 % av västvärldens kopparproduktion.

Under dessa århundraden inträffade ett flertal ras och det största skedde år 1687 och resulterade i det väldiga dagbrottet Stora Stöten. Från och med 1860-talet upphörde den gamla bergsmansorganisationen och Stora Kopparbergs Bergslags AB blev ett storindustriellt företag. Under 1900-talet bröts huvudsakligen svavelkis, bly och zink. Gruvbrytningen upphörde år 1992.

Falu gruva utnämndes år 2001 till världsarv. Många industriminnen från äldre perioder är samlade runt Stora Stöten. Vid gruvplatsen ligger gamla administrationsbyggnader och tjänstebostäder. Geschwornergården byggdes 1744 och Bergmästaregården 1698. De flyttades på 1960- talet cirka 80 meter österut då de låg alltför nära rasbranterna i Stora Stöten. Stora Gruvstugan, sedan 1922 Bergslagets museum, kunde av tekniska skäl inte flyttas. I stället uppfördes ett nytt Gruvmuseum, som i allt väsentligt är en kopia av den gamla gruvstugan från 1700-talets slut. Mellan museet och gruvan ligger Anfarten från 1800-talets början. Byggnaden innehöll ursprungligen omklädningsrum och nedgång för gruvarbetarna, men används idag som entrébyggnad till besöksgruvan.

Vid Stötens norra rand ligger Konstmästaregården, byggd som tjänstebostad för Christopher Polhem år 1704. Gården har byggts om och flyttats vid några tillfällen. Intill denna gård ligger bland annat Tunnbinderiet och Stallet samt några förrådsbyggnader.

Kring Stora Stöten ligger olika generationer av funktionsbyggnader från mitten av 1800-talet. Närmast Bergmästaregården står ”Vaschet”, ett enkelt sovringsverk där malm skiljdes från gråberg av unga pojkar vid det stora roterande sorteringsbordet.

Creutz lave, hjulhus, spelhus samt Husbergs pivå är en välbevarad samling av gruvbyggnader från mitten av 1800-talet som minner om tiden när vattnet var gruvans främsta energikälla.

Den arkitektoniskt spektakulära laven, byggd 1852, är dessutom Sveriges äldsta bevarade på ursprunglig plats. Väster om Stora Stöten står Adolf Fredriks lave och Fredriks hjulhus samt det lilla kontoret Oppskärarekammaren.

Söderut står Nya Gruvstugan, några småbyggnader i slaggsten samt den 40 meter höga Oscars betonglave från 1970 som minner om gruvbrytningen på 1900- talet. Vid Gruvgatan står Linslageriet, som är en intakt 1800-talsbyggnad med ett komplett linslageri från samma tid.

Clas Wallman, bergmästare vid gruvan, har ritat flera byggnader och anläggningar inom området. Världsarvshuset invigdes 2005 och är besökscentrum för Världsarvet Falun.

Lagskyddat område med byggnader - blå

Arkitektoniskt intressanta byggnader - lila